Varför en egen utgiftsspårare?
Jag hade ett Excel-ark med en sammanställning per månad över vart pengarna tog vägen, men det blev för svårt att underhålla. Och det jag alltid ville veta var hur matkostnaderna ökar år för år.
Det finns färdiga program och tjänster för det här, men jag tycker att det är känsligt att lämna ut mina transaktioner till en annan sajt eller ett annat program. Det var en stor anledning till att jag ville ha ett eget: kontoutdragen ska stanna på min dator.
Expenser
Expenser läser in bankens CSV-exporter i en lokal databas, kategoriserar transaktionerna och visar vart pengarna tar vägen. Man exporterar kontoutdraget från banken och drar in filen i fönstret – inget skickas någonstans. Bilden överst visar översikten för de senaste tolv månaderna: inkomst mot utgift per månad, utgifterna per kategori, saldot och de mottagare pengarna gått till. Bilderna är tagna med påhittade transaktioner, inte mina egna.
Det viktigaste är att kategorierna sätts av sig själva. Appen börjar med 17 kategorier och 260 regler för vanliga svenska butiker och tjänster, och standardreglerna kategoriserar drygt 80 % av mina transaktioner direkt. Sätter man en kategori för hand föreslår appen en regel för alla transaktioner från samma mottagare, så att det bara behöver göras en gång. Reglerna kan matcha på text, början av text eller reguljära uttryck, och på belopp och riktning.



Utöver översikten finns:
- en transaktionslista med sök, filter, flerval, anteckningar, delning av en transaktion på flera kategorier och export
- trender per kategori: staplade, som linjer eller år mot år, med en tabell under
- budget per kategori och månad, med snittet för de senaste 3 och 12 månaderna som stöd
- återkommande betalningar och prenumerationer, som hittas utan att man pekar ut dem
- flera konton, där överföringar mellan egna konton känns igen och aldrig räknas som inkomst eller utgift
- flera profiler med var sin databas, som kan vara öppna i varsitt fönster samtidigt
Programmet är byggt med Claude Code, i Rust med egui och egui_plot för graferna, för Windows och macOS. Ikonen är gjord med Codex. Databasen är en SQLite-fil i användarens datakatalog, och beloppen lagras som heltal i öre, aldrig som flyttal. Importen och reglerna ligger i ett bibliotek utan gränssnitt som testas utan fönster, och vissa av testerna körs mot de riktiga bankfilerna när de finns. Att läsa in drygt 7 000 transaktioner från fyra filer tar 121 ms.
Arbetet styrdes från en ärendebräda, som i mina andra projekt. Claude Code började med att gå igenom liknande program och mina bankfiler, delade upp arbetet i ärenden och frågade om det som bara jag kunde svara på – till exempel vilka konton som var mina egna.
På vägen
Å, ä och ö var trasiga redan i bankens fil. I bankens nyare exportformat är å, ä och ö ersatta med ett ersättningstecken, även i rubrikraden. Kortkvittona skriver dessutom # för Ä och ¦ eller @ för Ö, och banken kapar texten efter 16 tecken. Formatet känns därför igen på kolumnernas antal och position, inte på deras namn, och texten repareras mot en ordlista och mot ord som redan finns i databasen. Efter importen fanns inga trasiga tecken kvar.
Filerna överlappar, men likadana köp är inte dubbletter. Två exporter från banken kan innehålla samma dag. Men två likadana köp i samma butik samma dag är två köp. Dubblettkontrollen räknar därför hur många gånger en transaktion förekommer i filen och lägger bara till dem som är fler än de som redan finns. Nyckeln bortser från alla tecken utanför ASCII, så att reparationen av å, ä och ö aldrig kan avgöra om en rad räknas som dubblett.
Överföringar gick inte att känna igen på texten. Först fanns en regel som gjorde alla "överföringar via internet" till interna överföringar. När ett andra konto lästes in visade det sig vara fel: en överföring till någon annans konto är en utgift. Nu avgör kontonumret i referensen. Pekar det på ett av mina egna konton är det en intern överföring, annars inte. Kortkontots eget nummer står inte ens i dess filer, så appen lär sig det ur överföringarna som har en motsvarighet på det andra kontot.
Elräkningen såg avslutad ut. Återkommande betalningar känns igen på jämn takt och ungefär samma belopp. Elräkningen dras varje månad men varierar kraftigt i belopp, så den underkändes och visades som avslutad. Nu godtas en betalning med jämn takt även när beloppet varierar, och den markeras som varierande.
Prenumerationer byter namn. Samma prenumeration kan heta olika saker på kontoutdraget med åren när tjänsten byter namn. I listan över återkommande betalningar går de nu att slå ihop. Det skapar namnbytesregler, så att alla dragningar får samma mottagare och räknas som en betalning.
Jämfört med alternativen
Det finns många program för det här. När bygget började gick Claude Code igenom Actual Budget, Firefly III, HomeBank, Monarch, Copilot och MoneyMoney för att se vad som brukar ingå, och Expenser har samma grunder: import med dubblettkontroll, regler som lär sig, budget, trender och återkommande betalningar. Själv har jag inte provat något av dem, så jag kan inte jämföra dem i praktiken.
Det Expenser gör för mig:
- transaktionerna lämnar aldrig datorn, och inget konto hos någon tjänst behövs
- den är byggd för just min banks exportformat, med trasiga tecken och allt
- trenderna år mot år, som var det jag ville ha ut av Excel-arket
Det som saknas: ingen bankkoppling – kontoutdragen exporteras och läses in för hand – inga andra valutor än kronor, ingen synkning mellan datorer, och bara de exportformat som min bank använder.
Prova själv
Under Filer ligger IDEA.md: en fullständig beskrivning av programmet och allt jag lärt mig under bygget, skriven som en uppdragsbeskrivning. Ge den i sin helhet till Claude Code så har du underlaget för en egen utgiftsspårare – för din banks format.
